Snorklig, Fiske, Shopping, Hemresa

Sådärja, det verkar som att det redan har blivit mitten av maj och vi har Sverige alldeles runt hörnet. Och ja, det var ett tag sen vi bloggade sist, det beror nog mest på att vi har varit alldeles för upptagna med att pilla navel. Vi har spenderat en dryg vecka på Koh Tao, en vecka som förutom navelpillandet på beachen har bjussat på lite spridda aktiviteter.

En av dagarna hängde vi med på en snorkeltur med en av alla färgglada båtar runt ön. Redan efter fem minuter i plurret fick vi syn på hajar! De var bara sisådär 1-2 meter långa och gjorde lyckligtvis inga attacker, så vi kunde njuta av hur de simmade omkring runtom och bredvid oss på riktigt nära håll. Förutom hajarna, som var dagens höjdpunkt fick vi se en hel del färglada firrar och simma omkring bland koraller i olika utstyrslar. Dagen avslutades med att åka ut till en lite mindre ö precis utanför Koh Tao, där vi utövade lite avancerad friklättring på stenblocken. Skönt att omväxla sig lite, blev lite väl mycket av det goda på snorklingsfronten nästan. Bara motgångar...

En annan dag satte vi iväg på en fisketur på en riktig thailändsk fiskebåt. Vi hade sett fram emot att fånga riktiga storbaddare á la Adventure Fishing on Discovery Channel och jorå, det började bra. Miche började med att plocka upp fyra fiskar på bara en halvtimme och en av de var en skapligt stor fisk vid namn Travelly-nånting... Resten av dagen var dock ett enda stort tomrum när det gäller fisket. Uffe lyckades till slut fiska upp en liten rackare, så liten att kaptenen på båten fnissade "vely small!" samtidigt som han plockade av Uffes enda fångst från kroken. Trots den dåliga fiskelyckan var det en skön dag, inte minst för att vi bekantade oss med Micke och Ann-Sofie från Stockholm. De beklagade sig ungefär lika mycket som oss över fiskarnas ovilja att nappa, men vi hade i alla fall en skön dag ute på det guppande blå tillsammans.

Uffe hann också med att utnyttja sitt färska dykcertifikat och göra två dyk dagen innan vi lämnade ön. Dyken blev inte riktigt lika spektakulära som i Malaysia, men de bjöd på lite nya upplevelser under ytan och det ballaste var nog att dyka genom en liten grotta bland korallerna. Sen lämnade vi alltså ön och begav oss mot resans sista mål, Bangkok. En båtresa in till fastlandet, några timmar med Thailands MC-knuttar i en pittoresk hamnstad och ett fräscht nattåg senare anlände vi till slut givetvis i närheten av alla våra kära turisters galna smältdegel Kao San Road.

Nu har vi traskat runt här på Bangkoks gator i två dagar, vi har varvat den obligatoriska shoppingen med lite kultur. Grand Palace och en enorm liggande guld-Buddha har vi hunnit med att besöka än så länge, med funderingar på att sista dagen besöka National Museum. Vi håller också så småningom att anpassa oss till det svenska samhället här, eftersom det känns som ungefär hälften av människorna på gatorna häromkring i turiststråken pratar svenska. För övrigt har det blivit mycket "no thanks" till alla hala försäljare, mera Thai-mat i magen och lite njutande av efterlängtad AC på hotellrummet.

Nu är det alltså bara cirka två dygn innan vi lämnar Bangkok och vår resa tar slut. Varvet runt jorden fullföljs i och med att vi för sista gången reser västerut och landar där hemma. Eller ja, vi ska njuta några sköna timmar på Heathrow/London innan vi landar på Arlanda igen. Vi har upplevt så otroligt mycket de senaste fyra månaderna. Det vi har skrivit ner på bloggen längs vägen är en hyfsad sammanfattning av vad vi varit med om, men den ger ändå långt ifrån en heltäckande bild av vår resa. Det ni - våra fans - fått nöjet att läst om på bloggen kan jämföras med en 14tums svart/vit mono tv när det som vi fått uppleva under resan är jämförbart med Cosmonova, 5.1 THX surroundljud med lukt och vibrationer i sätena. Alla de platser vi besökt, människor vi träffat, kulturer vi stött på och självklart alla upplevelser är något vi alltid kommer ha med oss i livet. De senaste fyra månaderna har varit bland de mest händelserika någonsin och intrycken har aldrig slutat hagla över oss. Allt från hustaken i Philadelphia, skyskraporna i NYC, favelorna i Brasilien, saltöknen i Bolivia, Inkaruinerna i Peru, till äventyren på Nya Zeeland, surfingen längst Gold coast i Australien, paradiset Perenthian Island i Malaysia, liggande Buddha i Bangkok för att bara nämna några. Att ha fått uppleva världen på det sättet vi fått är något vi aldrig kommer glömma eller försumma. Men trots att vi haft en helt underbar tid ute i världen har vi saknat familj och vänner hemma i det avlånga landet. Det ska bli grymt kul att träffa alla igen, så hoppas ni känner samma sak, för om bara ett fåtal timmar landar vi på våran start/slutdestination med höga förväntningar om stora leenden och öppna famnar!

Så från oss alla till er alla, en riktigt god jul!

Förlängning i paradiset

Sist vi skrev var vi på väg att lämna Perhentian Islands och Malaysia och bege oss norrut till Thailand. Men vi hade svårt att lämna Perhentian, så vi stannade ytterligare 5 dagar och sammanlagt spenderade vi 10 nätter i paradiset. Det var flera saker som gjorde att vi höll oss kvar på Perhentian. Dels kom solen tillbaks och gjorde livet lite lättare igen, men framförallt träffade vi fler sköna människor som gjorde att vi inte hade nån anledning att brådska vidare till Thailand. En annan sak som gjorde att vi stannade lite längre var att vi väntade på att en postförsändelse innehållandes Uffes mobiltelefon. Den glömdes nämligen på ett hostel i Kuala Lumpur, men efter många om och men visade det sig väldigt svårt att skicka den. Så vi har gjort upp med svenskan Lisa, som ska hem till Svea via KL i slutet på maj plockar med den sig hem. Så Uffe är nu utan mobil resten av resan, men värre saker kan ju hända.

Vi fortsatte börja dagarna uppe på Blue Roof, vilket oftast innebar en frukost med tillhörande skön havsutsikt och lite skitsnack med Anna & Anna. Vi träffade på lite folk då och då längs stranden, som är så pass liten att man känner igen folk redan efter ett par dagar. Vissa blev vi närmare vänner med än andra och vårt nya umgänge på ön blev en italienaren Luca, malaysiskan Nathresa, belgaren Kevin och chilenaren Antonio.

Luca är en riktigt härlig karaktär, med det där äkta italienska i sig, som just sålt av sitt framgångsrika konsultföretag och gett sig ut på 3-årig resa runtom i världen. Vi vek oss till skratt när han slängde ur sig citat efter citat på italiensk-klingande engelska som "This spaghetti sucks man, it's disguisting! This is a recipe how not to make spaghetti ever again!" när vi åt fried noodles, som kanske inte var helt al dente, men ändå var helt ätbara. Och då ska vi inte tala om vilken underhållning han bjöd oss på på dansgolvet, där snackar vi energi...

Nathresa är en malaysisk tjej med bruna stora ögon och sött leende. Hon blev en i killgänget med detsamma och hon kom med malaysiska mat- och drinktips så vi killar fick smaka lite på den inhemska kulturen.

För att inte trötta ut er med mer personbeskrivningar så kan vi bara konstatera att Kevin och Antonio också var ett par sköna människor att hänga med på en strand i Malaysia.

Hursomhelst så lämnade vi till slut Perhentian Islands och begav oss mot Thailand i onsdags. Efter en dags resande hamnade vi i Krabi, där vi spenderade en natt för att sedan bege oss till en av de närliggande beacherna, Hat Ton Sai. Vad vi hade hört om Ton Sai så skulle det vara en skön strand inramad av höga bergsknallar, som gjort för klättring och ett bra ställe för att ta sig ut att dyka i havet. Tyvärr var det inte riktigt som vi tänkt oss. Det började redan när vi hoppade av båten som tog oss till stranden, vi fick traska i decimeterdjup lera in till själva sandstranden. Väl där märkte vi att de flesta ställena antingen var nedstängda eller gapade tomma på folk. Lägg därtill ett ihållande duggregn och misären var total! OK, misär kanske är att ta i, men efter Perhentian hade ju våra krav höjts en aning och Ton Sai var inget mysigt ställe, så vi bestämde oss för att dra vidare till östkusten redan nästa dag.

Så efter att igår ha transporterat oss ännu en dag har vi nu kommit till Koh Tao, en ö utanför Thailands sydöstkust. Här är det faktiskt riktigt fint, men inte riktigt lika smått och gemytligt som på Perhentian. Här kryllar det både av moppar och det finns mer än ett 7-Eleven. Men vädret är nice, vi har hittat en skaplig bungalow och det verkar finnas en hel del att göra här. Så vi trivs och frodas igen efter ett liten plump där nere i Krabi.

Vi har insett att det snart bär hemåt mot Svea igen, ojoj vad tiden rullat på snabbt de senaste veckorna! Men först ska vi passa på att njuta rejält här i solen på Koh Tao innan vi drar till Bangkok och sedan hemåt om sisådär en och en halv vecka. Så vi ses snart, och tills dess; ta det lugnt med brännan och njut ordentligt av era bananpannkakor!